gör er redo

för dethär kan bli ett konstigt, intressant, långt, kort, tråkigt, roligt och mycket laddat inlägg.. :)



för jag har kommit på en ny sak, och innan ni tänker.. "åh nej, inte igen camilla" ( vilket jag vet att ni gör) så är jag helt helt säker på att någon del i er kommer att känna igen sig, för annars har ni aldrig stött på begreppet kärlek..
fast det är faktiskt inte kärlek det handlar om, utan saknad.. fast saknad, är gränslös kärlek för mig.. för ni kan knappast sticka under stolen med att ni saknar juh inte dem som inte betyder något för er, det vore bara onödigt och fånigt. men jag har lyckats stött på en del olika saknader..

exempel ett:
sofia sofia sofia, saknaden efter något man inte längre kan kännas vid, eller ta del av. saknaden som antagligen är den som känns längst in i hjärtat, och den saknaden man aldrig blir av med.   hoppas himlavalvet tar han om dig vännen..

exempel två:
faten faten faten, hon åkte nu i början av sommaren, och kommer hem igen den 25 augusti, och ord kan inte beskriva hur det känns att inte kunna få höra hennes röst ekandes i huvet när hon pratar så fort att ingen annan hör utom jag i princip, och hur det känns att inte kunna ringa henne på morgonen och höra hur trött och arg hon blir på mig för sekunden då jag framför frasen "hej det är jag, tänkte att du inte skulle sova bort hela dagen". det är saknaden av något man behöver, som är alldeles för långt bort, du kan varken se eller höra.. saknaden som du tror kan ta kål på dig, saknaden som också övergår till rädsla för att andra människor kan göra den du älskar illa.    kom hem oskadd mitt hjärta

exempel tre:
gisela gisela gisela, saknaden som du kan både se och höra, men som inte längre är din vardag. ungefär som att flytta hemifrån eller att göra slut. Man kan fästa sig så vid en människa som du ser eller hör varje dag, att du tar denne som en självklarhet, men när denna sjävklarhet tar slut, vilket den ofta göra, så känner du bara ovisshet och saknad. Det känns som om något fattas i hjärtat, och kvar blir bara ett stort tomrum. Det känns också som om någon drar bort verkligheten under ens fötter, att lämna sin trygga hamn eller famn, det gör iaf mig väldigt osäker, och jag känner mig som ensammast i världen. Gisela min gisela, vi sågs varje varje dag, du och jag har ett band till varandra dom är väldigt speciellt, ett band som ej kan förklaras med ord, bara upplevas. Och jag saknar dig varje sekund du är borta i sthlm, för du var min trygga hamn..  

exempel fyra:
daniel daniel daniel, saknaden efter ditt hjärtas levdnadskraft. Det är så sjukt jobbigt att varje söndag behöva kolla dig i ögonen och säga hejdå, för att veta att du ska vara borta en vecka till. Veckan går, du kommer hem igen men snabbt blir det söndag igen och lika besviken som alla andra söndagar står jag där för att säga hejdå. Det känns som en ond cirkel, varför kan du inte bara vara här ? där jag är ? Att vara ifrån den du älskar mest, den ditt hjärta skriker efter är alltid jobbigt.. om bara för en dag.. Saknaden skaver som ett plåster hela veckan du är borta, och sen helgen då du är hemma också då jag vet att du  snart ska åka igen. Men kärleken vet inga avstånd, för min kärlek till dig är gränslös..




det värsta jag vet är att sakna, sakna det som ligger mig varmt om hjärtat.
det finns så många människor i mitt liv som jag saknar så det är inte klokt,
listan kan göras så himla lång, men ni vet nog vilka ni är ändå, och att jag saknar er !
men jag vill bara säga tack för allt ni ger mig, och för att ni lär mig av livet.

speciellt tack till min mamma, som jag inte klarar av att sakna
tack för att du lär mig livet, och tack för att du tagit mig hit !!
(förlåt för att jag inte sover i tid som du fortf försöker lära mig)

ska göra min mamma stolt och sova nu, en aning sent påkommet
men jag hade så mycket i mitt lilla huvud nu att det inte gick.
PUSS



p.s känner du saknaden av något som du inte visste fanns?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0